Hur djupt ska man borra för bergvärme?

Uppdaterad · Av Martin Andersson

Energibrunnar i Sverige är i median 161 m djupa, men nya brunnar borras djupare – i median 200 m för brunnar borrade 2021–2026. Hur djupt just du behöver borra beror på husets värmebehov, värmepumpens storlek och berget på din tomt.

Aktivt och totalt borrdjup

Det viktiga begreppet är aktivt borrdjup: den del av borrhålet som går i berg och är fylld med grundvatten. Det är där kollektorslangen tar upp värme. Det totala borrdjupet är det aktiva djupet plus:

  • Jorddjupet – metrarna genom jord, sand eller lera ner till berget. Här sätts ett foderrör. Medianjorddjupet vid svenska energibrunnar är 5 m, men 24,8 % av brunnarna har mer än 10 meter jord.
  • Avståndet till grundvattenytan – den översta delen av hålet i berget är ofta torr och bidrar nästan inget.

Tumregler

Borrdjupet bestäms av hur mycket energi som ska hämtas från berget per år. En bergvärmepump med en årsvärmefaktor (SCOP) på ungefär 3,5–4 hämtar omkring 70–75 procent av värmen från berget och resten från elen. Berget kan i sin tur leverera ungefär 80–110 kWh per meter aktivt borrhål och år utan att kylas ut för mycket – mer i söder där berget är varmare, mindre i norr.

Med de antagandena blir det aktiva borrdjupet i mellersta Sverige ungefär:

  • 6 kW värmepump: cirka 110 m
  • 8 kW värmepump: cirka 150 m
  • 10 kW värmepump: cirka 190 m
  • 12 kW värmepump: cirka 230 m
  • 16 kW värmepump: cirka 300 m

Se hela tabellen per kW och region eller räkna på ditt eget hus i bergvärmekalkylen.

Vad händer om hålet är för grunt?

Ett för grunt borrhål kyls ut år för år. Köldbärarvätskan blir kallare, värmepumpens effektivitet sjunker och elförbrukningen ökar. I värsta fall kan borrhålet frysa. Att borra lite för djupt kostar några tusenlappar extra i borrning, medan ett för grunt hål kan kosta betydligt mer i form av högre elräkningar under anläggningens livstid. Därför dimensionerar installatörer hellre med marginal.

Varför borras det djupare i dag?

  • Moderna värmepumpar dimensioneras för att täcka nästan hela energibehovet, vilket kräver mer energi från berget.
  • I tätbebyggda områden ligger många borrhål nära varandra. Djupare hål ger mer berg per hål och mindre påverkan mellan grannarna.
  • Borrteknik och priser gör att djupa hål på 200–300 meter i dag är vardag.

Ett eller flera hål?

För villor räcker oftast ett hål. Vid stora värmebehov – större hus, flerfamiljshus eller om man vill ha frikyla – delas borrdjupet upp på två eller flera hål. Hålen bör då ligga minst cirka 20 meter från varandra. Se också hur du hittar grannarnas borrhål.

Borrdjup för luft/vatten-, sjö- och jordvärme?

Många söker på borrdjup för andra värmepumpar, men det är bara bergvärme som borras:

  • Luft/vatten- och luft/luft-värmepumpar tar värmen ur uteluften. Ingen borrning, inget borrdjup.
  • Sjövärme använder en kollektorslang som förankras på sjöbotten. Det som dimensioneras är slangens längd.
  • Jordvärme (ytjordvärme) grävs ner som slingor på omkring en meters djup i tomten och kräver en stor tomt.
  • Solvärme värmer vatten direkt med solfångare och behöver inget borrhål.

Det är också bara bergvärmens borrhål – energibrunnarna – som finns i SGU:s brunnsarkiv och på brunnskartan. Vill du veta hur djupt man borrar där du bor, se borrdjup per kommun: varje kommunsida har en tabell över borrdjup per kW med kommunens eget jorddjup.